Borgklint

Uppdaterad analys och simulerad mellandom

T 468-24 och T 2105-22 · Analysdatum 9 oktober 2026

Samlad bedömning: Det finns ett starkare stöd för ansvar mot båda svarandena än vad den tidigare översiktliga utfallsanalysen gav uttryck för. Mot Sunne är det konkreta skriftliga beskedet om vattenförsörjningen före skadan den tydligaste vägen. Mot Canhenda är det den preciserade avtalsuppgiften om vatten från djupborrad brunn. Däremot är ett bestämt mångmiljonbelopp ännu inte tillräckligt underbyggt i den granskade skriften.

Dokumentet innehåller ett domsutkast skrivet för en tänkt tingsrätt med tre lagfarna domare, följt av en uppdaterad analys inför slutligt avgörande. Tre självständiga delgranskningar har prövat kommunen, säljaren respektive skada och kostnader. Den sammanvägda texten är en domstolssimulering, inte ett avgörande av de verkliga domarna eller en återgivning av deras uppfattning.

Domens form är mellandom. Den ger en konkret modell för hur ansvarsfrågorna kan avgöras utan att göra ännu oprövade skadebelopp och kostnadsuppskattningar till domslut. I en verklig process kräver en mellandom en egen lämplighetsprövning. Detta dokument innebär inte att en sådan begäran har framställts eller bör framställas utan att väga tids- och kostnadsföljderna. Modellen följer de befintliga skadeståndstalan och lägger inte till något nytt fastställelseyrkande. [R1]

Modellens avgörande förutsättningar

M1 – tilliten till kommunens information. Modellen förutsätter att Borgklint tog del av kommunens besked medan han fortfarande kunde undvika skadan, och att beskedet medverkade till att han avstod från att stänga kommunalt vatten eller behålla värme. Reklamationen den 9 januari 2022 anger pumpavstängning i september; annat material anger kallställning i slutet av oktober. Septemberbrevets datum bevisar därför inte ensamt att det föregick den relevanta åtgärden. Denna del av orsakskedjan måste klargöras genom förhör och samtida material. Om M1 inte håller, bär det valda informationsspåret inte ett ansvarsbifall. [S114 s. 1–2; S110 s. 1; S117 s. 17]

M2 – avtalsunderlaget. Brunnsuppgiften behandlas som en del av det avtalsunderlag parterna lagt till grund för talan. Kontraktskopian hänvisar till objektsbeskrivningen, men den granskade kopian är osignerad. Något signerat original påstås inte ha kontrollerats. Om det slutligt godkända innehållet är ett annat, behöver utfästelsebedömningen göras om. [S114 s. 7–8 och 11; S258 s. 10, 14 och 65–66]

M3 – bevisningens presentation. De identifierade handlingarna antas i modellen läggas fram i tillåten form. Föreslagna bevisteman behandlas inte som vittnesutsagor. Inget förhör har här antagits ha ägt rum, och ingen persons trovärdighet bedöms utifrån ett påhittat förhör. I en verklig dom är vad som faktiskt läggs fram vid huvudförhandlingen avgörande. [R1]

Simulerad mellandom

Tänkt domstol: Värmlands tingsrätt, tre lagfarna domare.

Kärande: Per Borgklint. Ombud enligt senaste sammanställningen: advokat Fredrik Elmér och fastighetsjuristen Per Persson.

Svarande i T 468-24: Sunne kommun. Ombud enligt samma sammanställning: advokat Thomas Ogard och biträdande juristen Viktoria Nilsson.

Svarande i T 2105-22: Canhenda AB. Ombud enligt samma sammanställning: advokaterna Lennart Lefverström och Jens Lindborg. Uppgifterna återger S258 s. 4–5; senare ombudsändringar har inte verifierats.

Saken: Skadestånd med anledning av vattenskada på Häljeby 1:46 samt särskilda VA-kostnader. Mellandomen omfattar nedan preciserade ansvarsfrågor för vattenskadan. Den bygger på modellförutsättningarna M1–M3.

Domslut

1. Vid den fortsatta prövningen ska Sunne kommun anses ha varit oaktsam genom det besked om huvudbyggnadens vattenförsörjning som kommunen lämnade i brevet den 13 september 2021. Kommunen svarar enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen för den nytillkomna vattenskada som orsakades av fortsatt kommunalt vatteninflöde efter kallställningen och upptäcktes den 8 januari 2022. Orsakssambandet bedöms i modellen med förutsättning M1.

2. Vid den fortsatta prövningen ska uppgiften om vatten från djupborrad brunn anses vara en utfästelse från Canhenda AB enligt 4 kap. 19 § jordabalken. Fastigheten avvek från utfästelsen genom att huvudbyggnaden försörjdes med för köparen okänt kommunalt trycksatt vatten. Bolaget svarar för den nytillkomna vattenskada som det fortsatta kommunala vatteninflödet orsakade efter kallställningen och som upptäcktes den 8 januari 2022.

3. I den mån svarandenas ersättningsskyldighet avser samma skada är ansvaret solidariskt. Detta avgörande bestämmer inte beloppet eller någon intern ansvarsfördelning mellan svarandena.

4. Den närmare avgränsningen och värderingen av de ersättningsgilla skadeposterna, eventuell jämkning, verkan av bristande skadebegränsning samt ränta lämnas till fortsatt prövning. Den grundläggande skadeorsak som avgjorts i punkterna 1–2 ska därvid ligga fast inom modellen. Skador som skulle ha uppkommit även med en korrekt avstängd vattenförsörjning omfattas inte av det här avgjorda ansvaret.

5. Yrkandena mot Canhenda AB om anslutningsavgift och reningsverk omfattas inte av mellandomen. Frågan om rättegångskostnader prövas när målen avgörs slutligt.

Domsteknisk anmärkning: Punkterna är ett analytiskt utkast. En verklig mellandom kan inte vila på ett olöst faktiskt antagande såsom M1; den omständigheten måste först vara styrkt eller uttryckligen ingå som en hypotetisk premiss i ett tillåtet mellandomstema. Ingen verklig domdag, underskrift eller överklagandefrist skapas här. Något beslut om att vilandeförklara de pågående målen föreslås inte genom denna text.

Yrkanden och inställning

Borgklint har yrkat att Sunne kommun ska betala 9 188 500 kr solidariskt med Canhenda AB, med ränta enligt 6 § räntelagen i första hand från den 10 juni 2022. Mot Canhenda har han yrkat 9 719 192 kr, varav 9 188 500 kr avser samma vattenskada och 530 692 kr avser anslutningsavgift och reningsverk, med ränta från den 8 februari 2022. Parterna har begärt ersättning för rättegångskostnader. [S258 s. 11–12]

Kommunen har bestritt ansvar, belopp och solidaritet. Canhenda har bestritt ansvar men vitsordat 125 000 kr inklusive moms för vattenskadan, 175 000 kr för ny VA-anläggning och 130 692 kr för anslutningsavgift som skäliga i och för sig. Dessa beloppsvitsordanden är inte medgivanden av betalningsskyldighet och binder inte kommunen. [S258 s. 12]

Borgklint har mot kommunen åberopat felaktig information, kommunens eget eller dess entreprenörers arbete, otillåten trycksättning, underlåtenhet och strikt ansvar. Mot Canhenda har han åberopat utfästelseavvikelse och försummelse vid fastighetsköpet. Svarandena har bland annat invänt att skadorna beror på köparens vinterställning och tidigare skick. Kommunen har dessutom invänt om skadebegränsning och försäkring. [S258 s. 12–16, 29–30, 40–42 och 63–67]

Domskäl 1 Vad som kan läggas till grund

Att huvudbyggnaden faktiskt försörjdes med kommunalt vatten och drabbades av vattenskada är starkt belagt. Därav följer inte att varje redovisad fukt- eller rötskada är en följd av läckaget i januari 2022. Inte heller avgör vattenkällan ensam vem som ansvarar för kopplingen. Rätten skiljer dessa frågor åt. [S258 s. 10 och 65–66; S053 s. 2–3; S055 s. 2]

Canhenda har enligt sammanställningen erkänt den faktiska anslutningen och Borgklints okunnighet om den vid köpet. Erkännandet gäller relationen till bolaget. I kommunmålet måste motsvarande slutsats bäras av en samlad bevisvärdering. [S258 s. 65–66]

Den tidiga reklamationen beskriver ett fortsatt inflöde sedan elförsörjningen stängts och att inflödet upphörde efter kommunens ventilåtgärd. Uppgiften är partsanknuten och återgiven av ombud. Den har betydelse genom sin tidsmässiga närhet, men jämställs inte med ett hållet förhör med de närvarande. Tillsammans med ledningsfynden och skadeutredningen stöder den att ett kontinuerligt kommunalt tillskott orsakat åtminstone en del av den nya skadan. [S114 s. 1–2; S346–S359; S055 s. 2; S056 s. 1–5]

Domskäl 2 Kommunens besked

Kommunens brev den 13 september 2021 skiljer mellan avloppsanslutning som ska ske och dricksvattenanslutning som fastighetsägaren kan välja. Det beskriver också en avvaktad anslutning och kommande ledningar. Sett ur en normal mottagares perspektiv ger brevet beskedet att kommunalt dricksvatten ännu inte försörjer huset. Det innehåller ingen reservation om att uppgifterna endast avser registrering och att vatten fysiskt kan vara inkopplat ändå. [S117 s. 17]

Kommunens invändning att den inte kände till en faktisk inkoppling förklarar hur en felaktig uppgift kan ha uppkommit. Den visar inte ensam att ett bestämt skriftligt besked om den egna vattenverksamheten lämnats med tillräcklig omsorg. Kommunen hade förlagt ledningar och en servis vid fastigheten. Om kontrollerna inte medgav ett säkert besked om fysisk försörjning borde detta ha framgått. [S258 s. 53–55 och 61–62; S117 s. 17]

HD har i NJA 2017 s. 824 uttalat att ett visat bestämt och oriktigt myndighetsbesked normalt talar för fel eller försummelse, som myndigheten får motbevisa. Avgörandet gällde ren förmögenhetsskada enligt 3 kap. 3 § skadeståndslagen. Tillämpningen av principen på arbetsgivaransvar för sakskada här är en analogi. NJA 2023 s. 373 ger ytterligare stöd för en objektiv och verksamhetsanknuten aktsamhetsbedömning av myndighetsinformation. Rätten grundar dessutom oaktsamheten på den konkreta bedömningen av brevet och kommunens kontrollmöjligheter. [R4–R5]

Byggnadsskadan är sakskada. Den ersätts därför inte direkt med stöd av 3 kap. 3 §. Brevet lämnades av kommunens VA-personal i tjänsten. Kommunen ansvarar för oaktsamheten enligt 3 kap. 1 §. Det är för denna utgång inte nödvändigt att beteckna all VA-verksamhet som myndighetsutövning eller att likställa externa entreprenörer med kommunanställda. [R2]

Domskäl 3 Tillit och skadeförlopp

Den relevanta kedjan är att uppgifterna om vattenförsörjningen ledde till att Borgklint stängde den källa han kände till, medan kommunalt tryck fanns kvar. Om han hade fått korrekt information kunde han ha ordnat avstängning av det kommunala vattnet eller avstått från kallställning. En sådan frysskada ligger inom de förutsebara följderna av missvisande information om en byggnads vattenkälla.

Detta är modellens slutsats med M1. Presumtionen om oaktsamhet fyller inte luckan beträffande när brevet lästes eller hur det faktiskt påverkade handlandet. Novembermejlet kan inte ha orsakat ett redan fattat kallställningsbeslut; dess möjliga betydelse är att det befäste bilden före skadan. Uppgiften där om att kommunen fortfarande väntade på en beställning har ett sådant stödvärde, men textens fokus på spillvatten måste beaktas. [S130 s. 1–2]

Polygons rapporter talar för en betydande skada genom inkommande vatten, medan radiatorsystemets begränsade volym ger en annan möjlig skadeandel. Även IRM beskriver större vattenmängder från en WC-cistern och en sönderfrusen inkommande ventil. Detta talar mot att allt skulle förklaras av enbart radiatorvatten. Exakta volymer, läckställen och skadeandelar är däremot inte uppmätta genom dessa slutsatser. [S052 s. 3 och 13; S055 s. 2; S056 s. 1–5]

Domskäl 4 Canhendas utfästelse

Objektsbeskrivningen anger att vatten kommer från djupborrad brunn. Kontraktskopian hänvisar till objektsbeskrivningen som bilaga. Uppgiften beskriver en konkret egenskap hos vattenförsörjningen som har direkt betydelse för drift och avstängning. Med M2 bedöms den vara en utfästelse i jordabalkens mening. [S114 s. 7 och 11; R3]

Att uppgiften förmedlats genom mäklare befriar inte i sig säljaren. I HD:s dom FT 8543-24 prövades säljarens anknytning till en felaktig uppgift från mäklaren. Här är den avgörande skillnaden den uttryckliga uppgiften i det inkorporerade avtalsunderlaget. Det krävs inte att Canhendas företrädare dessutom bevisas ha handlat svikligt för att utfästelseansvaret ska aktualiseras. [R6]

En normal avstängningsventil inne i ett hus avslöjar inte i sig att vattnet är kommunalt. Mot den preciserade brunnsuppgiften och den dolda ledningsdragningen har det inte i det granskade materialet visats en sådan tydlig motindikation att köparen därför borde ha upptäckt avvikelsen före köpet. Detta avgör inte vilken omsorg som senare krävdes vid vinterställningen. [S114 s. 11; S258 s. 66–67]

Den faktiska avvikelsen möjliggjorde ett fortsatt okänt trycksatt inflöde. Den i domskäl 3 bedömda skadeföljden omfattas av utfästelseansvaret. Vattenfelet reklamerades dagen efter upptäckten. Att reklamationen var tidig avgör inte när dröjsmålsränta började löpa. [S114 s. 1–2]

Domskäl 5 Övriga ansvarsgrunder och solidaritet

Den granskade bildserien från utgrävningen visar parallella ledningar, servis, skarvar och märkningar. Tillsammans med kartillustrationerna och uppgifter om arbetsrutiner ger den relevant indiciebevisning för ett sammanhängande arbete. Det är inte bara två oförenliga partsberättelser. Bilderna bevisar dock inte ensamma vem som utförde den sista kopplingen eller på vems uppdrag. Inget fynd här motiverar att Robert Hagström personligen tillskrivs ett bestämt handlande. [S074 s. 4–7; S346–S359; S070 s. 1–3]

Informationsansvaret gör det onödigt att låta mellandomens utgång bero på en slutlig bedömning av dessa alternativ. Strikt ansvar för en vattenanläggning följer inte enbart av att det utläckta vattnet har kommunalt ursprung, särskilt när läckställena finns i husets installationer. Inte heller medför ett beställaruppdrag automatiskt arbetsgivaransvar för varje självständig entreprenör. Kommunens egna kontroll- och driftåtgärder kan fortfarande prövas som alternativa ansvarsgrunder. [R7; R12]

När två ersättningsskyldigheter omfattar samma skada gäller solidaritet i den omfattning respektive part svarar. Borgklint ska inte få samma skada ersatt två gånger. Säljarens särskilda VA-poster kan inte utan egen grund läggas på kommunen. [R2]

Domskäl 6 Vad mellandomen inte avgör

Varken det konstaterade felet eller oaktsamheten gör hela det yrkade skadebeloppet bevisat. Polygons tidiga observationer stöder skador utöver vad som kan utläsas av en senare begränsad fuktindikering. De visar samtidigt inte att hela huset måste rivas. Beloppsvitsordandet om 125 000 kr är inget skadetak. [S053 s. 2–3; S052 s. 11–13; S258 s. 12]

Invändningen om vinterställning är konkret och kan få betydelse för jämkning. En riktig uppgift om vattenkällan och en omsorgsfull kontroll av avstängningen kan båda ha förebyggt skadan. Det finns därför inte grund för att i detta avgränsade avgörande låta det ena orsakskomplexet automatiskt utesluta det andra. Frågan om senare undvikbar skadeutveckling behöver prövas separat och inom respektive parts åberopanden.

Mellandomen lämnar följaktligen dessa frågor samt ränta och kostnader till fortsatt prövning. Den avgör inte att Borgklint ska erhålla en viss ersättningssumma eller att hans egna kostnader ska ersättas fullt.

Uppdaterad analys inför slutdom

1 Det som förändrar den tidigare bedömningen

Kommunens informationsansvar behöver ges större vikt. Septemberbrevet är ett konkret primärbevis. Det kan bära en annan väg än bevisning om vem som installerade de sista 27 metrarna. Den viktigaste återstående svagheten är den faktiska tilliten och tidsföljden. Den bör inte döljas bakom en allmän diskussion om kommunens dokumentationsbrister.

Två tidigare källluckor är mindre än de framstått. Den vidarebefordrade novemberkorrespondensen finns i S130 och S166. Fjorton bildfiler från utgrävningen finns i S346–S359 och har granskats visuellt. De är inte liktydiga med en verifiering av hela det ingivna USB-minnet eller en sammanhängande film. Originalmejlet den 26 april 2022 är fortfarande inte identifierat; det är belagt genom senare hänvisningar och återgivning. [S117 s. 94; S141 s. 16; S258 s. 70]

Partsreferat av tekniska handlingar måste korrigeras. Polygon beskriver uttryckligen väggskador i nederkant. Arvikas nybyggnadsbudget använder beteckningen BYA, inte BOA. Dessa fynd förbättrar Borgklints möjlighet att bemöta vissa invändningar, men ersätter inte en egen, fullständig skade- och kostnadsberäkning. [S053 s. 3; S122 s. 1; jämför S258 s. 46–47]

2 Bevislättnad med bestämd funktion

Det finns ingen allmän regel som låter en enskild vinna mot kommunen på grund av saknade handlingar. Den konkreta bevislättnaden är däremot viktig: när ett bestämt oriktigt besked är visat kan interna felorsaker och aktsamhet ligga närmare kommunen att förklara. Detta avser inte automatiskt tillit, skadeorsak, skadans omfattning eller belopp. Tillämpningen av NJA 2017 s. 824 på 3 kap. 1 § i denna modell är uttryckligen analogisk. [R4–R5]

Vid underlåtenhet måste handlingsplikt, relevant risk och möjliga skyddsåtgärder först preciseras. Därefter kan bevissvårigheter kring åtgärdens hypotetiska effekt få särskild betydelse. En arkivlucka visar inte själv att ett visst arbete utförts. Avsaknad av registrerad ledningsrätt visar inte heller ensam att varje civilrättslig överenskommelse saknats. [R7–R8]

3 Skadans omfattning före och efter läckan

Anticimex före köpet beskrev underhållsbehov, fuktig krypgrund och äldre källarskador. Samtidigt beskrevs krypgrundens träbjälklag som relativt bra. Flera bostadsrum saknade fuktnoteringar eller förhöjda fuktindikationer. Detta är relevant jämförelsematerial. En negativ indikering utesluter inte dold skada, men äldre källarfukt kan inte utan vidare förklara senare svällda golv och väggskador i andra rum. [S195 s. 55–71, särskilt 56 och 63–65]

Polygon dokumenterade i februari 2022 blöta och svällda golv och bjälklag samt väggskador i nederkant. Föreslagna åtgärder omfattade markerade golv och spånfyllning, berörd trossbotten, innertak i kök och matsal samt friläggning av väggstomme cirka 30 centimeter upp. Det visar betydligt mer än enbart ett konstaterande om tio kvadratmeter, men inte rivning av alla väggytor eller hela huset. [S053 s. 2–3]

En senare Polygonrapport beskriver stora vattenmängder i centrala delar och kvarstående fukt i fyllning trots självtorkade ytor. Rapportens datum och återbesök är inte helt synkroniserade. Laboratorieprovet från hallgolvet gav en uppskattad skadeålder under ett år hösten 2022; det stöder en relativt ny skada i just provet, inte en exakt datering av hela husets skador. [S055 s. 1–2; S054 s. 1–3]

IRM:s senare ytmätningar måste vägas mot dessa tidigare observationer och undersökningar under ytskikten. På motsvarande sätt får Polygons bedömning inte utsträckas till byggnadsdelar som inte undersökts. Den hållbara metoden är en gemensam rumstabell med före-skick, efter-fynd, skadeorsak, nödvändig åtgärd, mängd och pris.

4 De alternativa skadebeloppen

PEAB:s budget på 6 mkr inkluderar omfattande arbeten med installationer, ytskikt och torkning. Arvikas återställningsförslag på 3,625 mkr och Wermlands Byggnadsgilles förslag på cirka 5,448 mkr avser delvis andra åtgärder och förutsättningar. Beloppen får inte adderas, medelvärdesbildas eller reduceras med en godtycklig procentsats. Det behövs en koppling mellan varje ersättningsbar åtgärd och dess kostnad. [S114 s. 20; S123 s. 1–5; S124 s. 1–3]

Arvikas nybyggnadsbudget är 9 mkr inklusive moms med angiven variation, och omfattar även rivning, deponi och mark. Den ger inte utan vidare stöd åt en annan total, eller åt 30 procents avdrag på hela budgeten. Att offerten faktiskt skriver BYA gör kommunens återgivning inexakt, men måtten behöver ändå stämmas av mot byggnaden och ritningarna. [S122 s. 1]

Torkningselen innehåller ett räknefel. De angivna faktorerna är sex avfuktare om 1,840 kW, dygnet runt i sex veckor, till 4,42 kr/kWh. Produkten är 49 187,17 kr, inte 70 800 kr. Även den rättade summan förutsätter styrkt behov, drifttid och tariff samt att elen inte ingår i entreprenörens torkning. Det rör en beräknad kostnad, inte visad förbrukning. [S117 s. 19; S114 s. 20; S258 s. 30]

Backlundhs värdering anger 4 mkr för skadat scenario i januari 2022 och 3,5 mkr för försäljning i senare befintligt skick. Att välja 3,8 mkr i stället för 4,3 mkr löser datumblandningen men inte antagandet om totalskada eller frågan hur just läckans värdeeffekt isolerats. [S121 s. 1–2]

En uppskattning enligt RB 35 kap. 5 § kan bli möjlig för en verkligt svårutredd del. Den kan inte ersätta en rimligen tillgänglig offertuppdelning. Detta är ett skäl för mellandomsmodellen, inte för att nu slutligt avslå all skada över 125 000 kr innan den åberopade sakkunnigbevisningen prövats. [R9]

5 Vinterställning och senare skadeutveckling

Den starkaste gemensamma motinvändningen är att en enkel kontroll genom provtappning, avstängning eller tömning kunde ha avslöjat kvarstående tryck. En utfästelse om vattenkälla befriar inte automatiskt från omsorg vid kallställning. Försäkringsrekommendationer är inte bindande rättsregler, men kan belysa om en åtgärd varit enkel och motiverad. [S052 s. 3–4; S110 s. 2–4]

Det måste klarläggas vad Borgklint faktiskt gjorde, vilka ventiler som fanns, om de fungerade och var brotten inträffade. En observation i augusti 2022 bevisar inte ensam ett reglageläge hösten 2021. En frusen inkommande ventil kan dessutom kräva särskild bedömning av om just dess stängning hade förhindrat läckan.

Efter skadan rekommenderades friläggning och avfuktning. Att avstå därför att huset kanske måste rivas är inte självklart tillräckligt när rivningsbehovet är tvistigt. Men en reduktion kräver koppling till skälig möjlig åtgärd och undvikbar merkostnad. Hela ursprungsskadan får inte dras bort bara för att avfuktare inte användes. Samma skadebidrag ska inte först exkluderas som egen skada och därefter dras av en gång till genom jämkning. [S053 s. 3; S055 s. 2; R10]

Kommunens invändningar får inte automatiskt räknas som Canhendas egna åberopanden. Avsaknad av fastighetsförsäkring är inte heller i sig ett orsakande av läckaget. Bestämmelsen i 3 kap. 6 § skadeståndslagen behöver dock behandlas inom rätt ansvarsgrund och konkreta försäkringsförhållanden; den kan inte avföras som om den vore upphävd. [S258 s. 41–42 och 64; R2; R13]

6 VA-posterna är svagare än vattenfelet

På nu verifierat underlag bedömer jag att de separata VA-posterna inte bör bifallas i en slutdom. Det saknas en tillräckligt säker kedja från ett förhållande vid köpet, via utfästelse eller försummelse, till den specifika nödvändiga utgiften. Detta är analysens ståndpunkt; mellandomen har lämnat posterna öppna för fortsatt prövning.

Garantin om frånvaro av myndighetsålägganden är inte ett generellt löfte om att inga framtida miljö- eller VA-kostnader kan uppkomma. Ett planerat samråd, ett verksamhetsområde, ett konkret åläggande och en faktisk betalningsskyldighet måste hållas isär. Den granskade kontraktskopian garanterar inte uttryckligen att alla framtida VA-avgifter är betalda. [S114 s. 5]

Taxabilagan visar en viktig skillnad: 130 692 kr avser vatten och spillvatten tillsammans; endast vatten anges till 81 164 kr. Det krävs därför en förklaring till yrkandet om 130 692 kr för vatten samtidigt som ett eget reningsverk begärs separat. Canhendas beloppsvitsordande kan begränsa beloppstvisten men gör inte en onödig eller hypotetisk utgift ersättningsgill. [S244 s. 4; S258 s. 11–12]

IRM:s 175 000 kr avser pumpstation och schakt för anslutning till kommunalt tryckavlopp. Det är inte ett pris på eget reningsverk. En sådan kommunal lösning måste vara rättsligt och tekniskt möjlig innan den används som billigare alternativ. [S052 s. 12]

Originalkorrespondensen om säljarföreträdarens kännedom, ett relevant åläggande och en genomförbar kostnadsberäkning kan ändra denna bedömning. Ett bevistema om att någon kände till kraven ersätter inte innehållet i den korrespondensen. [S258 s. 70 och 80; S244 s. 2–3]

7 Räntan måste få en egen prövning

Den tidigare kalkylens siffror är villkorade beräkningar, inte fastställda räntefordringar. Fullt Canhendakapital från den 8 februari 2022 ger cirka 4,73 mkr ränta till och med analysdagen; fullt kommunkapital från den 10 juni 2022 ger cirka 4,22 mkr. Dessa belopp gäller bara om kapital, startdag och uteblivna delbetalningar godtas. Överlappande ersättning räknas en gång.

Reklamationen den 9 januari 2022 anger att skadans värde ännu inte kunnat fastställas. Reklamation och räntegrundande krav med tillräcklig utredning är olika saker. Samtidigt vitsordade Canhenda tidigare ränteberäkningen: detta framgår av svaromålet och äldre sammanställningar. Om ett bestående vitsordande omfattar startdagen kan det få avgörande betydelse. Den senaste sammanställningens tystnad visar inte ensam att det återtagits. Omfattningen behöver klargöras. [S114 s. 1–2; S091 s. 2; S255 s. 4; S256 s. 11; R14]

Kommunens kravbrev den 11 maj 2022 hänvisar till PEAB:s 6 mkr. Vilken utredning kommunen då fick måste knytas till beloppsdelarna. Om den primära dagen inte godtas får delgivningen prövas; novemberdagarna 8 och 18 är tvistiga. Att bilagor kom i december flyttar inte automatiskt all ränta till december. Domslutet ska ange ränta enligt 6 § till betalning från den prövade dagen, inte lägga upplupen ränta till kapitalet och därefter automatiskt beräkna ränta på ränta. [S117 s. 94–95; S258 s. 64–65; R14]

8 Rättegångskostnader och ekonomi

Dina uppskattningar är 7 mkr för Borgklint, 5–6 mkr för kommunen och 0,7–1 mkr för Canhenda, samtliga exklusive moms. Borgklints faktiska belastning blir 8,75 mkr om momsen inte är avdragsgill. Dessa belopp är kalkylunderlag, inte slutliga specificerade kostnadsyrkanden eller redan godtagna skäliga kostnader.

Ansvarsframgång kan väga tungt även om kapitalet reduceras. I HD:s avgörande om Sigmas rättegångskostnader betonas processens helhet och var arbetet har lagts. En viss procent av yrkat kapital ger därför ingen automatisk kostnadsprocent. Vid vinst mot bara en svarande kan gemensamma kostnader ändå ersättas av den förlorande svaranden, medan den andra svarandens kostnader kan belasta käranden. [R11; R15]

De 300 000 kr som dömdes ut vid avvisningen 2023 är inte en separat fast tilläggsskuld: hovrätten undanröjde beslutet och återförvisade målet. Kostnaderna måste hanteras inom den fortsatta prövningen utan dubbelräkning. [S200 s. 1–2 och 7]

Ett ansvarsbifall garanterar inte ett positivt ekonomiskt netto. Det tidigare räkneexemplet med 4,3 mkr, ränta från den 10 juni 2022 till analysdagen, ansvarsbifall mot båda och inget motpartskostnadsansvar ger cirka +1,90 mkr efter processkostnader om halva egenkostnaden ersätts. Om vardera sidan bär sin kostnad blir nettot cirka −2,47 mkr. Exemplet behålls som känslighetsanalys, inte som ett belopp denna domsmodell dömer ut. Inför beslut om fortsatt process måste redan nedlagda och återstående kostnader dessutom skiljas åt.

Den starkaste invändningen mot modellens utgång

Den allvarligaste invändningen mot kommunansvaret är att även ett missvisande besked måste ha påverkat Borgklints handlande. Om pumpen stängdes före septemberbrevet och senare information inte påverkade någon möjlig skadeförebyggande åtgärd, saknas den tillitskedja som modellen använder. Då behöver en annan åberopad ansvarsgrund bära talan; annars kan kommunstalan ogillas. Att kommunen borde haft bättre dokumentation räcker inte för att fylla detta samband.

Den starkaste invändningen mot Canhendas vattenansvar är svagare på själva avtalsuppgiften men betydande vid jämkningen: även med en felaktig brunnsuppgift kan en enkel kontroll inför kallställning ha varit nödvändig och ha förebyggt skadan. Hur ventilerna och läckställena faktiskt såg ut blir avgörande. Bolagets erkännande av köparens okunnighet får inte samtidigt förvandlas till ett erkännande att köparens senare agerande varit aktsamt.

För skadebeloppet gäller osäkerheten åt båda håll. Dokumenterad äldre fukt gör inte all nyskada oersättlig. Dokumenterad nyskada gör inte varje offertpost nödvändig. En fullsutten rätt måste välja och motivera vilka delar av respektive tekniskt underlag den godtar. Den kan inte ersätta det arbetet med ett genomsnitt av anbuden.

Detta är motargument som modellens huvudlinje behöver klara. De utgör inte en faktisk skiljaktig mening från någon verklig domare och ingen påhittad omröstning redovisas.

Vad som avgör vägen till slutdom

1. Tillit och tidsföljd: en sammanhängande redogörelse för mottagandet av septemberbrevet, pumpavstängning, kallställning, eventuell provtappning och novemberinformationen. Skilj tidpunkterna för beslut, handgrepp och sista möjlighet att förebygga skadan.

2. Skadeförlopp: Lennartssons och Stenbergs egna observationer av inflöde, ventil och avstängning, kopplade till fotografier och tidig reklamation. Tekniska volymberäkningar ska använda redovisade indata.

3. Skada och pengar: en rumstabell som stämmer av Anticimex, Polygon och IRM med offerternas mängder och priser. Separera äldre underhåll, inkommande läckvatten, radiatorbidrag och senare progression. Pröva förbättringsavdrag på rätt poster.

4. Inkopplingsalternativet: koppla de fjorton bilderna till plats, ordningsföljd och originalfilm; skilj fotografiska fynd från kartillustrationer och tillverkningsdatum från installationsdatum. Detta kan stärka en alternativ ansvarsgrund om informationskedjan brister.

5. VA och ränta: identifiera exakt åläggande och tjänst, nödvändig framtida kostnad, vilka krav och bilagor som mottagits samt Canhendas räntevitsordandes räckvidd.

6. Kostnadsyrkanden: specificera eget gemensamt arbete och arbete mot respektive motpart samt ansvar, belopp och VA-frågor. Ange faktisk momsbelastning. Ett krav på ersättning för onödiga kostnader behöver en identifierad försumlig processhandling och orsakad merkostnad.

Förberedelsen uppges ha avslutats den 28 november 2025. Kompletteringar måste därför prövas inom den verkliga processramen. S258 är inkommen den 30 juni 2026 men hänvisar samtidigt till ett beslut den 26 juli 2026; datumkonflikten och innehållet i aktbilaga 161 bör klarläggas. En sådan redaktionell osäkerhet visar inte i sig något materiellt fel hos en part. [S258 s. 1 och 9–10]

Robert Hagström uppges ha avlidit den 19 eller 20 mars 2026. Något framtida förhör med honom läggs inte till grund. Befintliga egna uppgifter, inspelningar och andras återgivningar måste identifieras var för sig och bedömas enligt tillämpliga bevisregler. Dödens följd för möjligheten till motförhör gör inte automatiskt någon motparts berättelse sann. [Användaruppgift; S070 s. 1–3; R1]

Rättskällor

R1. Rättegångsbalken – 1 kap. 3 a §, 17 kap. 2–5 §§, 18 kap. samt 35 kap. 1, 3, 5 och 14 §§. Domens ram, mellandom, kostnader och bevisning.

R2. Skadeståndslagen – särskilt 3 kap. 1–3 och 6 §§, 5 kap. 7 § samt 6 kap. 1 och 4–5 §§.

R3. Jordabalken – 4 kap. 19–19 c §§. Fel, utfästelse, undersökning och reklamation.

R4. Kommunens oriktiga upplysning NJA 2017 s. 824 – T 5170-16, särskilt punkterna 8–13.

R5. Smyckets vikt NJA 2023 s. 373 – T 3401-22, särskilt punkterna 18–22 och 28.

R6. HD:s dom den 23 december 2025 – FT 8543-24. Säljarens ansvar för mäklaruppgift, särskilt sidorna 5–6.

R7. Grannhusets vattenskada NJA 2021 s. 473 – T 3372-20, särskilt punkterna 10–14 och 21. Anläggningsrisk och underlåtenhet.

R8. Landskronabranden NJA 2013 s. 145 – T 2847-11, särskilt punkterna 40–44 och 55–61.

R9. HD:s dom den 17 december 2025 – T 1989-24, särskilt punkterna 17–24 och 36–42. Bevisning om skada och uppskattning.

R10. Multitotal NJA 2017 s. 9 – T 230-15, särskilt punkterna 29–39 och 49–56. Skadebegränsning och beloppsbevisning.

R11. Sigmas rättegångskostnader – T 1102-25, 22 september 2026, särskilt punkterna 11–22.

R12. Gamla vägen NJA 2019 s. 94 – T 1559-18, särskilt punkt 28. Självständiga uppdragstagare.

R13. Den oförsäkrade båten NJA 2017 s. 371 – T 2947-16, särskilt punkterna 8–19.

R14. Räntelagen – 4 och 6 §§. Krav, erforderlig utredning, delgivning och räntesats.

R15. Badrumsfixarens rättegångskostnad NJA 2020 s. 1042 – Ö 5761-19, särskilt punkterna 9–17.

Källregister och granskningsomfattning

Hänvisningar avser fysiska PDF-sidor. S-numren är samma källidentiteter som i kronologin och bevismatrisen. Dubletter och OCR-versioner av samma handling räknas inte som oberoende bevis. Alla aktuella yttranden är inte oberoende sakstöd; en sammanställning beskriver parternas talan och avgör inte dess riktighet.

Det tidigare avgränsade registret omfattar 314 sakfiler. En kontroll mot mappen visade inga storleksändringar i dessa filer. Den nya analysen har särskilt kontrollerat följande handlingar och bilder; den innebär inte att varje sida i hela akten har lästs om eller att alla mediefiler har spelats upp.

- S258: Värmlands TR T 468-24, aktbilaga 162, sammanställning, 94 sidor. Processram och aktuella åberopanden.

- S114: Bilagor till stämningsansökan mot Canhenda. Reklamation s. 1–2; kontraktskopia och objektsbeskrivning s. 4–11; PEAB s. 20; VA-reklamation s. 21–22.

- S117: Bilagor till stämningsansökan mot kommunen. Septemberbrev s. 17; PEAB och elkalkyl s. 18–19; kravbrev s. 94–95. Även identifierad dublett S173.

- S130 och S166: Novemberkorrespondensen från Wendén, s. 1–2; aktbilaga 114 i T 2105-22 respektive motsvarande kopia i kommunmålet.

- S091: Canhendas svaromål, aktbilaga 16, inkommen 20 september 2022, särskilt s. 2 om ränta.

- S255 och S256: Äldre sammanställningar, s. 4 respektive 11 om räntevitsordande.

- S244: Säljarombudets brev den 12 december 2021 med taxabilaga, särskilt s. 2–4.

- S195: Kommunens aktmaterial med Anticimexprotokoll, fysisk s. 55–71.

- S052: IRM:s skadeutredning och komplettering, särskilt s. 3–4 och 9–13.

- S053–S055: Polygonrapport, laboratorieanalys och omfattningsrapport. S053 s. 2–3, S054 s. 1–3 och S055 s. 1–2 är centrala.

- S056: Dennis Johanssons tekniska utlåtande, s. 1–5.

- S110: Ingvarssons rättsutlåtande, särskilt s. 1–4. Rättsliga slutsatser ersätter inte bevis om de förutsatta händelserna.

- S121–S124: Backlundhs värdering samt Arvikas och Wermlands Byggnadsgilles kostnadsunderlag.

- S070 och S074: Kommunens juliinformation om entreprenadarbetet respektive kartillustrationer med ledningsmärkningar.

- S346–S359: Fjorton bilder från utgrävningen, visuellt granskade. Fotografiska observationer skiljs från slutsatser om historisk utförare.

- S141: Yttrande den 24 april 2023, s. 16, med åberopande av aprilmejlet.

- S200: Hovrättens beslut den 25 januari 2024 med tingsrättens undanröjda beslut som bilaga.

Datum för Hagströms bortgång och uppskattade processkostnader kommer från användaren. Belopp och andra förhållanden som i texten uttryckligen anges som modellförutsättningar, slutsatser eller öppna prövningsfrågor ska inte föras in i den källbundna kronologin som nya inträffade fakta.