Borgklint: kontroll av inkopplingsargumentet inför huvudförhandlingen
Kontrollerat den 10 oktober 2026. T 468-24 och T 2105-22.
Resultat: Huvuddelen av den beskrivna indiciekedjan är redan framförd och har stöd i åberopade bevisteman. Det uttryckliga argumentet om varför en obehörig inkopplare skulle förbereda ett oanvänt tryckavlopp finns i det ingivna yttrandet den 17 juni 2024. Det som framför allt behövs är en samlad presentation och ett precist bemötande av kommunens faktiskt lämnade förklaringar. Den mer detaljerade dimensioneringsfrågan behöver däremot teknisk och processuell kontroll.
Detta är ett arbetsunderlag till sakframställning, förhör och slutanförande. ”Framfört” betyder att ett påstående eller bevistema återfinns i en identifierad inlaga; det betyder inte att omständigheten är bevisad. Hänvisningarna avser fysiska PDF-sidor. S-numren är samma källidentiteter som i kronologin och bevismatrisen. Kontrollens underlag är den tillgängliga akten, särskilt nedan angivna handlingar; ingen ny uppgift från domstolens aktuella diarium har inhämtats.
1. Rättelser och preciseringar som påverkar presentationen
- Fastigheterna är Häljeby 1:31 och 1:71. Det är dessa som anges i ansökningsblanketter, fakturaunderlag och den aktuella sammanställningen. Något stöd för att använda 1:51 som jämförelsefastighet i detta resonemang har inte identifierats. [S192 s. 58–59; S258 s. 72 och 84–85]
- Skriftliga ansökningar för grannarna finns. Blanketterna har kommunens ankomststämpel den 22 maj 2012; deras egna datumfält är tomma. Ansökan, beställning, beslut, fakturering och betalning är olika händelser. Borgklint har redan uttryckligen frånfallit påståendet att skriftliga ansökningar för grannarna saknas. Attesterings-/beslutsrutorna är tomma, men detta bevisar inte ensamt att inget beslut fattats. [S192 s. 58–59; S156 s. 12–13, p. 4.5.23–24; S258 s. 60]
- Kommunen har lämnat motförklaringar. Den har hävdat att en obehörig inkopplare kan ha tagit hjälp av fackman och förberett avlopp för att slippa gräva på nytt. Det är därför fel att säga att kommunen aldrig svarat på dessa frågor. Frågan är om förklaringarna har konkret stöd och förklarar hela fyndbilden. [S192 s. 15–16, p. 177 och 181]
- Brunnsregeln avser separation från den kommunala vattenförsörjningen. Det är inte samma sak som ett generellt krav att förstöra eller avveckla själva brunnen. Det ingivna kommunala utdraget är versionsdaterat 2016-02-09 och kan inte ensamt belägga den exakta lokala regeltexten 2013–2014. [S141 s. 41; S271 s. 13]
- Fackmässighet och certifiering måste hållas isär. I 2023 års yttrande uppgavs viss personal vara certifierad. I 2024 års yttrande bemöts kommunens bestridande genom att hänvisa till genomgången kurs och faktiskt svetsarbete. Presentera inte giltiga personliga certifikat som kontrollerade om de inte kan visas. [S141 s. 5; S151 s. 15, p. 4.2.42]
2. Kontrollmatris: vad är redan framfört?
| Omständighet eller argument | Status och källstöd | Vad som ska göras vid huvudförhandlingen |
|---|---|---|
| Upprepade frågor till kommunen via Wendén om beslut, avtal och ledningsdragning | Belagt i korrespondens och framfört. S186 s. 1 återger Wendéns svar den 22 juni 2022 kl. 17.53. S070 s. 1–3 återger svar den 1 och 5 juli 2022. Julikedjan är uttryckligen åberopad i S147 s. 23, p. 12.2, bevis 66, och S258 s. 76, bevis 75. S141 s. 1 beskriver frågeförloppet. S258 s. 71, bevis 32, avser också en utlämnandebegäran och svar den 22 december 2022. | Visa den konkreta frågan, det daterade svaret och vilken uppgift som senare ändrats. Beskriv inte ”hårt pressade” som ett bevisat motiv för svaren. |
| Muntligt önskemål/överenskommelse om 1:46 och motsvarande uppgifter om grannar | Uttryckligen framfört och kommunens ståndpunkt återgiven. S186 s. 1 och S070 s. 1–3 beskriver den uppgivna muntliga ordningen. I S199 s. 6, p. 87 uppger kommunen fortfarande att skriftliga anmälningar/avtal för grannarna inte upprättats. S258 s. 53–54 och 58–59 återger kommunens påstående om önskemål och senare återkallelse. S156 s. 12–13 bemöter de ändrade uppgifterna. | Skilj framdragning från slutlig inkoppling. Precisera vem som ska ha önskat vad, när, inför vem och när det ska ha återkallats. Ett påstått önskemål är inte ett medgivande att kommunen kopplat in huset. |
| Skriftliga ansökningar och fakturaunderlag för 1:31/1:71 | Redan framfört, och ansökningarna åberopas också av kommunen. S192 s. 58–59; S258 s. 72 bevis 33–35 och s. 84–85 bevis 9–10. S156 p. 4.5.23–24 behandlar ändringen från tidigare besked. | Använd för att belysa samma arbetsorganisation, material och arbetssätt. Återuppliva inte det frånfallna påståendet att skriftliga grannansökningar saknas. Faktura är inte i sig bevis om faktisk betalning. |
| Kommunens rutin: någon meter in, pluggning och markeringsbräda | Kommunens egen redovisade rutin; uttryckligen bemött. S258 s. 61–62. S150 s. 1 hänvisar till kommunens yttrande den 1 juli 2025 p. 268 och jämför rutinen med brädan 25–30 meter in. | Låt kommunen precisera om den talar om en allmän rutin eller en egen iakttagelse på 1:46. Visa fyndplatsen i relation till fastighetsgräns, servisventil och R-område. |
| Samma slang, löpande märkning, svetsning och obrutet schakt | Uttryckligen framfört sedan åtminstone 24 april 2023. S141/S152 s. 5–6. S102 s. 9–11, p. 7.1.11–23 utvecklar kedjan i yttrandet den 22 september 2025. S150 s. 2 preciserar material och metermärkning. S258 s. 27, 34–35 och 75–76 bevis 69. | Visa ursprungsbilder/film och varje avläst märkning på en positionskarta. Samma tillverkningsdatum är inte ensamt samma slangrulle. Håll samman observation, lokalisering och slutsats. |
| Varför skulle en obehörig inkopplare använda fackmässig svetsning? | Redan uttryckligen framfört. S141 s. 5 argumenterar mot ”tjuvkoppling” med svetsdator. S151 s. 14–15, p. 4.2.36 och 4.2.40–42 utvecklar detta. Kommunens svar finns i S192 s. 15 p. 177. | Bemöt svaret om anlitad fackman med vilka faktiska spår som finns av en separat beställare, utrustning, tidpunkt och arbetsinsats. Påstå inte att en obehörig inkoppling tekniskt måste vara amatörmässig. |
| Varför förbereda ett tryckavlopp som aldrig används? | Redan uttryckligen framfört. S151 s. 14–15, p. 4.2.35–41: samma schakt, samma ändpunkt, inget installerat LTA-system, ej nyttjad avloppsinfrastruktur och invändningen mot en obehörig utförare. Kommunens svar: framtida anslutning för att undvika nytt grävarbete, S192 s. 16 p. 181. | Pröva framtidsförklaringen mot hela utförandet, platsen, R-området, tekniska förutsättningar och dokumenterade kontakter. Avloppsledningens funktion som indicium om arbetets ursprung ska förklaras även om den inte orsakade vattenskadan. |
| Tryckavloppet förutsatte särskild kunskap om kommunens system och dimensionering | Delvis framfört; den specifika dimensioneringskedjan är inte verifierad som ett fullständigt åberopat påstående. LTA, självfallsproblem och kommunal planering finns i S151 p. 4.2.38–41 och S258 s. 79. S235/S236 innehåller ett samtalsreferat om projektör, beräkningar och Grundfos. Det är arbetsmaterial, inte här verifierat åberopad projektering eller förhörsutsaga. | Klarlägg vilka lokala data som faktiskt behövdes, vilka ritningar som fanns och vem som hade dem. Undvik slutsatsen att bara kommunen kunde ha kompetensen. Ny teknisk bevisning eller ett utvidgat bevistema måste hanteras före förhandlingen. |
| Den gamla brunnsledningen var kapad, pluggad och skild från huset | Uttryckligen framfört och åberopat. S258 s. 29, 71 bevis 29, 75 bevis 64 samt s. 80. S150 s. 2 jämför pluggen på brunnsledningen med tryckavloppspluggen. | Visa de båda ändarna, orientering och var den nya vattenvägen går. Skilj fysisk frånkoppling från tidpunkt och utförare, vilka ska härledas ur den samlade bevisningen. |
| Brunnsseparationen överensstämmer med kommunens krav och stärker bilden av ett samordnat arbete | Beståndsdelarna är uttryckligen åberopade. Normutdraget finns i S141 s. 41 och återkommer som bevis 39 i S258 s. 72. En lika tydligt samlad formulering som användarens retoriska fråga har inte identifierats i de kontrollerade inlagorna. | Lyft sambandet som bevisvärderingsargument. Redovisa normutdragets datum och klarlägg tidigare regelversion. En privat fackman kan också skilja systemen åt för att undvika återströmning; argumentets styrka ligger i kombinationen med övriga fynd. |
Särskilt viktigt: följ ändringarna i kommunens besked
| Tidpunkt och handling | Uppgift | Betydelse vid förhandlingen |
|---|---|---|
| 22 juni 2022 kl. 17.53, Wendén, S186 s. 1, bilaga 7 till yttrandet den 17 juni 2024 | På begäran om beställningar för 1:31, 1:46, 1:58 och 1:71 svarar kommunen att beställningar utanför verksamhetsområde skedde genom muntliga överenskommelser och att handlingar saknas. På frågan om kommunala beslut före 2016 svarar den: ”Det finns inga sådana kommunala beslut.” | Presentera hela frågan och hela svaret. Det är ett konkret besked som senare formuleringar ska jämföras med, inte ett medgivande att kommunen kopplade in huset. |
| 1 juli 2022 kl. 16.22 och 5 juli 2022 kl. 15.01, S070 s. 1–3 | Kommunen beskriver en ordning med önskemål, offert, accept och kommunens anläggningsgrupp. Den hänvisar till muntliga överenskommelser och uppgifter från arbetsledningen. | Kedjan är ingiven och uttryckligen åberopad: S147 s. 23, p. 12.2, samt bilagan på s. 25–28. I S258 återfinns den som bevis 75 på s. 76. Den behöver alltså inte behandlas som nyupptäckt bevisning. |
| 30 april 2024, kommunens yttrande, S199 s. 6, p. 87 | För 1:31 och 1:71 uppges muntliga anmälningar och att några skriftliga anmälningar/avtal inte har upprättats. | Detta är en uttrycklig uppgift i processmaterialet. Jämför direkt med de senare framlagda blanketterna. |
| Kommunens senare yttrande med bilagor, distribuerat den 23 september 2024, S192 s. 13, p. 170, och s. 58–59 | Kommunen beskriver det tidigare beslutsbeskedet som att det saknades skriftliga beslut att lämna ut. Samtidigt finns grannarnas undertecknade VA-ansökningar med ankomststämpel den 22 maj 2012 i bilagorna. | Håll isär skillnaden mellan ”inga beslut” och ”inga skriftliga beslut”, och motsägelsen mellan ”inga skriftliga anmälningar” och de faktiskt framlagda anmälningarna. Ansökningarnas existens visar inte i sig att alla efterföljande beslut eller beställningar är dokumenterade. |
| Borgklints yttrande, inkommet den 29 oktober 2024, S156 s. 12–13, p. 4.5.23–24 | Borgklint frånfaller påståendet att grannarnas skriftliga ansökningar saknas och ifrågasätter kommunens förändrade uppgifter. | Ändringen är redan påtalad. Lyft den för att pröva tillförlitligheten och underlaget för kommunens redogörelse. Undvik att påstå att någon medvetet lämnat osanna uppgifter utan särskilt stöd för det. |
Det är de dokumenterade förändringarna i beskeden som kan ges bevisvärde. Att frågor har upprepats och svar tillkommit efter följdfrågor ger inte ensamt stöd för ett bestämt motiv hos kommunen eller ombudet. Frågan om vem som förlade, kopplade in och öppnade vattenförsörjningen måste alltjämt knytas till den tekniska och muntliga bevisningen.
3. Kommunens förklaringar och det riktade bemötandet
Fackman kan ha hjälpt en obehörig inkopplare. Detta har kommunen framfört i S192 p. 177. Bemötandet bör inriktas på kopplingen mellan den kända kommunala entreprenaden och fynden: slangens avläsbara sekvens, materialen, de olika installationernas placering, schaktets beskaffenhet och vilka som arbetade där. Professionellt utförande är stöd för ett visst arbetsförlopp, inte ett logiskt bevis att varje professionell utförare var kommunens anställde.
Avlopp kan ha lagts för att slippa gräva igen. Detta har kommunen framfört i S192 p. 181. Det är en tänkbar funktionell förklaring och måste bemötas som sådan. Den förklarar inte utan vidare varför arbetet har just det utförande, material, sträckning och avslut som påstås sammanfalla med den kommunala entreprenaden. Efterfråga det konkreta underlaget för alternativet. Vem planerade en framtida anslutning, vilka förutsättningar kände denne till och hur passar förklaringen med fynden vid den frånkopplade brunnsledningen? Frånvaron av en identifierad alternativ utförare är dock inte ensam bevis för kommunen.
Avloppet orsakade inte läckan. Detta är inte ett svar på dess betydelse för att identifiera det samlade arbetet. Avloppet används här som ett indicium om vem som projekterat och utfört förläggningen och hur arbetet avgränsats. Orsakskedjan till byggnadsskadan går därefter genom vatteninkopplingen och det fortsatta inflödet.
Kommunen slutade strax innanför gränsen. Den uppgiften ska ställas mot den påstått sammanhängande sträckan fram till det inre avslutet. Samtidigt måste framdragning, svetsad hopkoppling och öppnande av servisventilen skiljas åt. Ett alternativ där kommunen förberett hela sträckan men någon annan senare anslutit huset ska värderas mot bevisningen, utan att godtas enbart för att det går att föreställa sig.
4. Färdig argumentation att använda efter bevisupptagningen
Förslag, att anpassa till vad som faktiskt blir styrkt vid förhandlingen:
”Borgklint gör inte gällande att varje person som använder en svetsdator måste arbeta åt kommunen. Bevisningen avser ett sammanhängande arbetsförlopp. Vattenledningens märkning och sträckning, tryckavloppsledningen i samma schakt, installationernas gemensamma ändpunkt, markeringen enligt kommunens beskrivna rutin samt den gamla brunnsledningens frånkoppling ska bedömas tillsammans.
Kommunens alternativa förklaring är att någon annan kan ha anlitat fackman och samtidigt förberett avlopp för framtiden. Den förklaringen måste värderas mot samma samlade fyndbild. Det räcker inte att vart och ett av fynden, betraktat isolerat, kan få en tänkbar annan förklaring. Avloppsförberedelsen åberopas här för att belysa arbetets ursprung och sammanhang, inte som orsak till vattenläckan.
Borgklint begär att rätten utifrån den samlade bevisningen prövar om förläggningen, inkopplingen och driftsättningen ingick i kommunens arbete. Vilken fysisk person som utförde varje enskilt moment behöver inte kunna namnges, men handlandet måste knytas till kommunens egen verksamhet eller till personer vars handlande kommunen rättsligt ansvarar för.”
Detta är ett förslag till argumentation, inte en uppgift om att rätten redan har godtagit fynden eller att kommunens förklaring är motbevisad. Samlad bevisvärdering följer av 35 kap. 1 § rättegångsbalken. [R1]
5. Förhörsfrågor knutna till redan angivna teman
Frågorna ska anpassas till vittnets egna iakttagelser och kunskaper. Börja med vad personen minns eller själv gjort; skilj därefter från slutsatser, rutiner och hörsägen. De föreslagna svaren får inte behandlas som redan lämnade utsagor.
Sten-Åke Ranström och Per Byström – arbetsförlopp och ansvar. S258 s. 79 innehåller teman om arbete fram till svetskarven och R-området; Ranströms tema omfattar även gemensamt schakt, svetsning och förberedelse för tryckavlopp.
- Vad gjorde ni själva vid 1:46 och vilka moment såg ni andra utföra?
- Var skulle arbetet enligt den dåvarande planeringen sluta? Hur bestämdes platsen?
- Vilken betydelse hade höjdförhållandena och R-området för avloppslösningen?
- Hur markerades avslutet, vem levererade materialet och vem kontrollerade arbetet innan återfyllning?
- Hur kontrollerades en inkoppling innan servisventilen fick öppnas? Vilka egna uppgifter har ni om det skedde här?
Stefan Västlund – svetsarbetet. Befintligt tema: svetsning på fastigheterna i Häljeby, S258 s. 79.
- Vilken utrustning använde arbetslaget och hur organiserades svetsningen?
- Vilka platser och kopplingar minns du att du själv arbetade med?
- Kan du utifrån egna iakttagelser identifiera någon av de visade kopplingarna? Vad kan du inte avgöra från fotografierna?
Ileborg, Andreas Persson, Ulf Magnusson och Benny Nywertz – fynd och teknisk bedömning. S258 s. 80 anger teman om förläggning, samma slang, schakt, brunn och svetsning. Anpassa frågorna individuellt; alla har inte samma bevistema.
- Visa var varje märkning avlästes. Hur säkrades att fotografiet hör till just den punkten?
- Vad stöder ett sammanhängande schakt och vad skulle tala för en senare omgrävning?
- Vilken slang försörjde huset, vilken kom från brunnen och var var ändarna pluggade?
- Vilka iakttagelser kan skilja ett förberett avslut från en senare separat inkoppling?
- Vilka mått och komponenter är faktiskt avlästa, och vilka uppgifter är uppskattningar?
Johan Ekstedt – normer, branschpraxis och tekniska krav. S258 s. 80–81 anger teman om VA-hantering, svetsning och pluggning.
- Vilken regel eller etablerad säkerhetsprincip gällde vid den aktuella tiden för att skilja enskilt vatten från kommunalt vatten?
- Krävdes fysisk separation, och vad säger den funna pluggningen om detta utan att ensam identifiera utföraren?
- Vilka uppgifter krävs för att planera den aktuella tryckavloppslösningen? Vad kan en extern fackman veta utan kommunens projektering?
Den sista dimensioneringsfrågan kan behöva preciserat bevistema eller sakkunnigunderlag. Den får inte användas för att föra in ett nytt tekniskt sakpåstående utan att dess processuella ställning har kontrollerats.
Robert Hagström ska inte planeras för nytt förhör. Enligt användarens uppgift avled han den 19 eller 20 mars 2026. Datumet är inte oberoende verifierat här. Befintliga handlingar och andra personers egna iakttagelser måste hållas åtskilda från vad ett tänkt förhör med honom skulle ha visat.
6. Punkter att säkra före huvudförhandlingen
- Presentera den redan åberopade kedjan samlat. Knyt varje fynd till originalbevis, sida/bild och rätt vittne. Övergången från fysisk observation till slutsats om utförare ska vara synlig.
- Bemöt de verkliga motargumenten. Ta med S192 p. 177 och 181; beskriv dem som alternativa förklaringar vars bevisvärde ska prövas, inte som uteblivna svar.
- Kontrollera regelversionen för 2013–2014. Det lokala separationsutdraget är daterat 2016. Boverkets BBR 2012, avsnitt 6:624, innehåller redan krav mot återströmning, men visar inte ensamt exakt vilken lokal föreskrift eller metod som gällde för denna inkoppling. [R2]
- Säkra dimensioneringspåståendet. S235/S236 är ett samtalsreferat daterat 12 juni 2024 med uppgifter om projektör och tryckavloppsprojektering. Kontrollera originalunderlag, sammanhang och om relevanta uppgifter får läggas fram. Påståendet att sådan kunskap endast kunnat finnas hos kommunen är inte verifierat.
- Red ut måtten. S151 p. 4.2.41 anger 50 mm tryckavloppsslang. S150 s. 2 beskriver bland annat en huv för 32 mm slang på avloppsslangen. Det kan röra olika komponenter, men denna kontroll har inte löst frågan. Visa faktisk märkning, dimension och placering före ett preciserat tekniskt påstående.
- Överdriv inte ABVA § 15. S117 s. 45 anger att huvudmannen tillhandahåller och äger pumpenheten. Därav följer inte automatiskt att hela ledningssträckan fram till pumpen är kommunens egendom. Kommunen har uttryckligen invänt mot just den slutsatsen i S192 p. 181. Indiciekedjan behöver inte vila på ett sådant generellt äganderättspåstående.
- Skilj nya bevis från tydligare argumentation. Enligt S258 s. 9 avslutades förberedelsen den 28 november 2025. Den samlade argumentationen kan till stor del föras med befintliga omständigheter och bevis. Om nya omständigheter, nya bevis eller väsentligt utvidgade teman behövs ska detta tas upp skyndsamt; 42 kap. 15 a § rättegångsbalken anger förutsättningarna. Vänta inte till huvudförhandlingen med en nödvändig komplettering. [R1]
7. Källor och kontrollens räckvidd
- S070: Wendéns mejl den 5 juli 2022 med kedja från den 1 juli, s. 1–3. Kommunens svar i rött har kontrollerats mot sidan. Ingivandet och åberopandet framgår av S147 och S258.
- S102: Yttrande den 22 september 2025, s. 9–11, p. 7.1.11–23. Samma yttrande ingår i aktbilaga 100 med extra omslagssida, S147.
- S117: Bilagor till stämningsansökan mot kommunen. ABVA, särskilt s. 45 § 15.
- S141/S152: Yttrande den 24 april 2023, i T 2105-22 aktbilaga 48 respektive T 468-24 aktbilaga 2, tidigare T 5412-22 aktbilaga 25. Särskilt s. 5–6 och 41. Kopior är samma bevisinnehåll, inte oberoende stöd.
- S147: T 468-24 aktbilaga 100, yttrande och bilagor ingivna den 22 september 2025. Särskilt s. 23, p. 12.2, och s. 25–28, Wendéns mejlkedja.
- S150: T 468-24 aktbilaga 111, yttrande och kompletterande bevisning den 28 november 2025, s. 1–2. USB-beviset är här nummer 78, men nummer 69 i S258; detta är omnumrering, inte två oberoende bildserier.
- S151: T 468-24 aktbilaga 18, yttrande den 17 juni 2024, inkommet den 18 juni. Särskilt s. 14–15, p. 4.2.35–42.
- S156: T 468-24 aktbilaga 43, inkommet den 29 oktober 2024. Särskilt s. 12–13, p. 4.5.23–24.
- S186: Yttrande 240617, bilaga 7, Wendéns mejl den 22 juni 2022 kl. 17.53, s. 1. Svarstexten och tidsstämpeln kontrollerade mot PDF-bilden.
- S192: Kommunens yttrande p. 128–212 med bilagor, i akten distribuerat med föreläggande den 23 september 2024. Särskilt fysisk s. 15–16, p. 177/181, och s. 58–59, ansökningsblanketter.
- S199: Kommunens yttrande den 30 april 2024, p. 70–127 med bilagor. Särskilt s. 6, p. 87 om grannfastigheternas påstått enbart muntliga anmälningar; visuellt kontrollerat.
- S235/S236: Samtalsreferat ”Per Byström 2024-06-12”, DOCX-arbetsmaterial. Inte likställt med ett hållet domstolsförhör eller verifierat åberopat sakkunnigunderlag.
- S258: T 468-24 aktbilaga 162, sammanställning. Särskilt s. 27–29, 34–35, 53–62, 71–76, 79–81 och 84–85. Sammanställningen återger parternas talan; den avgör inte vad som är bevisat.
- S271: VA-utbyggnadsplan, s. 13, versionsdaterat regelutdrag 2016-02-09.
R1: Rättegångsbalken, särskilt 35 kap. 1 §, 42 kap. 15 a § och 43 kap. 7–8 §§. Kontrollerad den 10 oktober 2026.
R2: Boverkets regelsamling BBR 2012, avsnitt 6:624, tryckt s. 217/fysisk PDF-sida 219. Historiskt stöd för principen att motverka återströmning; ingen slutsats dras här om exakt tillämpning på det aktuella arbetet.
Uppgifter och argument i detta underlag ska inte föras in som nya inträffade fakta i den källbundna kronologin. Underlaget dokumenterar vad som framförts, vilka invändningar som finns och vad som återstår att kontrollera.
Öppna originalhandlingarna
Källorna ligger i den lokala ärendeakten. Sidhänvisningarna ovan avser fysisk PDF-sida. Länkarna kräver åtkomst till samma filer.